Till Pappa… En pappa ar en person som bryr sig om och oftast vet vad du kanner. Han ar en person som lyssnar, foreslar och forsvarar. Han ar stolt nar du lyckas, stark nar saker gar fel, hjalpsam och samtidigt en av dina basta vanner. Vissa barn far aldrig mojligheten att uppleva detta, men for oss var pappa allt man kunde onska sig. Det spelade ingen roll om det var for en fotbolls match, hjalp med laxor eller for att prata om jobb. Pappa var alltid dar for oss. Pappa tog sin roll som forebild pa yttersta allvar. Han ville absolut att hans barn skulle kanna att dom kunde prata med honom om vad som helst. Att familjen holl ihop som en enhet var viktigt, och jag tror att det var en av anledningarna han var sa noga med att samla familjen sa ofta som mojligt. Det spelade egentligen ingen roll om det var for Sondags middag eller en runda golf, han ville alltid spendera tid med dom som var narmast honom. Min pappa hade en spektakular tavlings anda, faktum ar att han hatade att forlora. Nar jag vaxte upp sa tavlade vi i det mesta men framforallt i Tennis. Det fanns egentlingen inte nagra regler nar vi spelade matcher, allt var tillatet, psykningar, matcher klockan 8 pa morgon samt suspekta linje beslut var allt del av att tavla med pappa. Jag tycker inte om att erkanna det, men jag vet att det tog mig ett par ar langre an det kanske skulle ha tagit att ge “farsan” stryk i Tennis. Tavlings andan lyste aven igenom privat, om det kunde slas vad sa var nasta fraga om vad? Oftast slogs det nog vad om att tappa vikt, att na dromgransen runt 85kg var pa listan over saker som bara skulle klaras av. Ett av mina basta minnen av detta var en av gangerna som Reine och Pappa tog sig an denna utmaning. Priset bestamdes, en flaska Romanee Contee (ocksa kant som det basta vin nagonsin producerat). Den har gangen forlorade pappa. Han var nu tvungen att for det forsta hitta en flaska som var till salu, och for det andra kopa den . An idag sa vet jag hur mycket kalaset kostade, men vad jag vet ar att pappa lyckades hitta en flaska Romanee Contee genom vin inkoparen pa British Airways, det blev inte heller vilken flaska som helst, det blev en Magnum. Detta vin oppnades under hogtidlig former en kvall i Zermatt. Jag var 16 ar gammal och fick prova ett av det basta viner som nagonsin producerats. Jag vet inte om jag for mojligheten att dricka Romanee Contee igen men om det nu blir av sa vet jag att pappa skulle ge sitt godkannande. Da det gallde jobbet sa tror jag att det var pappas personlighet i kombination med den omsorg och empati som han visade sina anstallda som gjorde pappa framgangsrik. Jag hade formanen att lara kanna manga av pappas anstallda och kollegor genom aren. Aven om det alltid stod klart att pappa var en kravande chef sa imponerades jag alltid av hur roligt hans management teams brukade ha det. Pappa var namligen ratt bra pa att se till att man kombinerade kul med jobb. En annan intressant aspekt av pappa var att han alskade att laga mat. Tankarna gar direkt till vinprovar ganget, sopp ganget eller for att inte namna Gourmet middagarna med Lars Erik. Jag tror att kombinationen mellan “teambuilding” och mat ocksa gjorde att pappa hade extra kul pa jobbet. Pappa hade ett stort hjarta men han var ocksa den person som upprattholl disciplinen hemma. Vi fick alla lara oss att man inte far nagonting gratis har I varlden och om man verkligen ville gora nagonting sa var man tvungen att satta ett mal och jobba for att na framgang. Min pappa hade namligen den bestamda uppfattningen att om man verkligen ska uppskatta nagonting sa var det viktigt att arbeta for det. Detta sagt, sa var han alltid med och stotta sa att vi kunde lyckas tillsammans. Jag kommer komma ihag manga underbara saker om pappa. En av dom viktigaste ar hans forkarlek till musik. Framforallt musik som kunde spelas pa gitarr. Min personliga musik smak pa 80-talet var kanske inte direkt vad min pappa tyckte om men det gjorde ingenting. Vi spelade och sjong fortfarande Beatles och Simon & Garfunkel sanger tillsammans. Det ar omojligt att prata om pappa utan att ocksa namna min mamma, tillsammans kompleterade dom varandra pa ett unikt satt. Dom var fantastiska forebilder for hur ett gift par kan ta sig an vardagens utmaningar da det galler att uppfostra barn. Dom visade mig hur viktigt arlighet, vanskap och fullt fortroende ar I ett forhallande. Dom visade mig tidigt betydelsen av att ha en livskamrat man alltid kan dela med sig med. Pappa tyckte med bestamdhet att ett lyckligt liv bara kan matas genom dom vanner och upplevelser man funnit under livets resa. Jag vet att pappa tyckte han uppnatt det mesta och att som han sa till mig tidigare I ar. Michael, “no regrets”. Pappa levde livet fullt ut, det vet vi, och som bevis ar Ni ju har nastan allihopa! Pappa, tack for att du var en en fantastisk faders figur at Magnus, Maria och mig. Vi kommer fortsatta skratta, och leva livet fullt ut précis som du alltid gjorde. Tack!